Lånens betydelse i Sveriges historia

Konceptet att låna saker av varandra har sannolikt funnits lika länge som själva människosläktet, men det dröjde ganska länge i människans historia innan det utvecklades ett vedertaget system för lån av ekonomiska medel. Ända sedan dess har dock lånen haft en central del i världens historia, både på individuell nivå och på nationell nivå, och här tänkte vi beskriva några sätt på vilka lånen har spelat en avgörande roll i svensk historia.

Lån var till exempel anledningen till att Sverige kunde växa till den stormakt landet blev under 1600-talet. Sveriges ekonomi på den tiden var egentligen mycket svag, då befolkningsmängden hade ökat, men jordbruket inte hade utvecklats tillräckligt för att försörja den större befolkningen. De allra flesta levde på denna tid fortfarande endast på vad de själva kunde odla, och jordbruket låg på en teknisk nivå fortfarande kvar i medeltiden, trots att andra aspekter av samhället (samt befolkningsmängden) hade utvecklats ytterligare ett par eller till och med tre århundraden. Denna diskrepans mellan jordbrukets produktion och landets befolkningsmängd gjorde att Sverige var fattigt under 1600-talet. Anledningen till att vi ändå kunde investera i vår militär, och driva de expansiva krigskampanjerna, var att Sverige lånade stora summor pengar från andra länder, framförallt Frankrike. En av de mest välkända perioderna i svensk historia var med andra ord möjlig tack vare att vi skuldsatte oss som nation.

En liknande situation uppstod i mitten av 1800-talet, under den industriella revolutionen. Under denna period utvecklades Sverige i snabb takt, bland annat genom att järnvägsnätet byggdes ut. Denna förbättrade infrastruktur skedde dock även den genom att vi lånade pengar från utlandet, från Frankrike och Tyskland. Skulderna från denna belåning hade Sverige kvar ända fram till första världskriget – det var först efter kriget, tack vare den tyska inflationen, som Sverige lyckades sanera sin skuld.

I mer modern tid har lån påverkat vår ekonomi såtillvida att de blev den bakomliggande orsaken till en finanskris. Det började med att man på 1980-talet avskaffade regleringen av kreditmarknaden. Detta ledde i sin tur till en bubbla i fastighetspriserna, och när denna sprack i början av 1990-talet gav det upphov till den nationell finanskris som varade under fyra år.

Idag ser vi en ökning av lån bland privatpersoner. Det beror sannolikt på en kombination av att räntan är låg och på att det numera finns ett stort antal tjänster som gör det lättare och mer ekonomiskt skäligt att låna pengar. Som exempel kan ges att man kan låna pengar via Zmarta, och då först jämföra de olika bankernas lånevillkor med varandra för att få så bra förutsättningar för sitt lån som möjligt. Historiskt har det med andra ord aldrig varit så smidigt att förhandla fram bra lånevillkor som det är idag, då man faktiskt inte ens behöver förhandla – man låter helt enkelt någon annan sköta det åt en. Detta kan jämföras med att man tidigare fick gå från bank till bank och tala med en bankman på respektive kontor för att exempelvis förhandla om räntan eller hur stort lånelöfte man kunde få.