Kan man följa en stads historiska och ekonomiska utveckling via vykort? Ja, absolut! Att botanisera i vykortslådorna på antikvariat ger mycket information om vårt lands historia och även om våra orter. Populära motiv är ofta huvudgator, centrala byggnader och monument. Och här kan man verkligen se vad som hänt under årtionden och sekel. Från gator och boulevarder av kullersten och trampad jord, till trottoarer, bilar och flanörernas klädstil. Gamla träbyggnader som får ge vika för nya, större konstruktioner i sten. Så att vykort är fantastiskt tidsdokument, när det gäller en stads ekonomi och utveckling, råder det inte den minsta tvekan om. Det får du även bekräftat när du besöker sajten ”Vykort från förr”. Det är en webbsida som visar vykortens utveckling genom decennierna, med fokus på sex av våra svenska städer.
En tidsresa genom Kristianstad
Att i bild följa den ekonomiska utvecklingen i en stad, är en vindlande färd genom historien. Den lilla skånska staden Kristianstad, som faktiskt ligger under havsnivån och skyddas mot översvämning med vallar och stora vattenpumpar, var på slutet på 1800-talet en liten ort, bestående av till största delen låga trähus. Med Kristianstads resa via vykorten, kan man följa utvecklingen av stadens affärsverksamhet, och även föreningsliv. I Kristianstad öppnades Sveriges första Folkets hus i en liten träbyggnad, som finns dokumenterad på ett vackert vykort. Där höll arbetarrörelsen sina första fackliga möten och i Folkets hus kunde man även se film och gå på dans på lördagarna. Vi får även se hur omgivningen kring det viktiga Lilla torg långsamt förändras genom årtiondena. De mindre trähusen får ge vika för större stenbyggnader i flera våningar. Lilla torg har alltid varit en viktig plats för handeln i Kristianstad och än idag hittar man blommor, frukt och grönsaker till försäljning här.
Utemiljöernas historiska utveckling
Torg och parker har alltid varit betydelsefulla platser i städerna. Torgen är viktiga för handel och kommers, och var en gång navet i städernas ekonomi. Parkerna var och är viktiga för vila, rekreation och som mötesplats för hårt arbetande stadsbor. Ett intressant exempel är Rådhusparken i Umeå. Där parken ligger, var det från början meningen att det skulle gå transporter från hamnen in till stadskärnan. 1895 ändrades det beslutet och staden bestämde sig att anlägga en park till umeborna istället. Transportvägarna drogs om och löpte längs sidogatorna utanför parken. På vykort kan man se den i början av 1900-talet, så som den såg ut när den anlades. Vi får även se parken 70 år senare, i färg den här gången, i all sin blomsterprakt. Så att följa en stads utveckling, både ur den kulturhistoriska och ekonomiska aspekten, är definitivt något man kan göra med hjälp av vykortssamlingar.